Just som jag satt och beställde en båtbiljett över nätet slocknade datorn. Typiskt! Måste vara byggjobbarna i grannfastigheten som slagit av strömmen utan att förvarna. Det har hänt förr och det var lika irriterande den gången.
Istället satte jag på mig jackan och gick ner till biblan för att lämna tillbaka några filmer. Där var det beckmörkt och en bibliotekarie utan ficklampa letade förgäves bland hyllorna efter den italienska kurslitteratur en låntagare beställt och nu otåligt väntade på.
- När jag för en gång skull hade vägarna förbi. Typiskt!
- Förargligt, höll bibliotekarien med, men elen har gått i hela stan.
Inte mycket att göra annat än att ta en cykeltur till de norra förorterna. På Bingebygatan ligger Books-on-demand i en byggnad som minst av allt för tankarna till ett världsarv. Jag tror den är byggd av korrugerad plåt. Där hade elen kommit igång och jag klämde på några papperprover och pratade om bokryggar och ISBN-nummer med någon som hette Anders. Det var en av de få mänskliga kontakter jag hade idag, förutom kassörskan på Coop Forum som bekräftade det jag redan visste, att det hade varit ett elavbrott. Trots att det var vackert väder.
På eftermiddagen ringde Lasse och frågade hur det hade gått. Nyheten hade nått fastlandet. Jodå, man överlever med ett reservaggregat som håller ruljansen igång medan de hittar felet på huvudkabeln från Västervik. En enda kabel till hela Gotland! Den skulle jag vilja se.