Imorgon går båten hem, men redan för tre dagar sen kände jag hur kroppen började ställa om sig. Jag har till exempel tänkt ut vad som behöver fyllas på i kylen och har redan föreställt mig tillståndet i brevlådan. Alla räkningar som ligger där i sina fuktiga kuvert och väntar. Förhoppningsvis också något spännande brev. Såna man kan få när man bor på en ö.
Den här gången följer Bente och Cornelia med mig. De har höstlov och vill uppleva eldar och mystik, men det är mer än jag kan garantera. Mörker och stillhet finns det dock gott om. Liksom havsbrus och sparsamt upplysta gränder från Hansatiden. Jag tror vi kommer att hyra en del film och äta en massa godis. Och prata och gå och plocka stenar och fika. Ypperliga sysselsättningar oavsett årstid.
Sen blir jag ensam igen. Då sätter jag mig återigen i skrivvrån, startar datorn och låter timmarna gå. Ibland tittar jag ut på det nakna fikonträdet. Efter ett tag blir det mörkt som i en säck. Då hakar jag upp en vacker gardin och tänder små lampor tills det är dags att ta båten tillbaks igen.